Hockeypremiären är över och jag andas ut.

Just hemkommen från hockeymatchen mellan Djurgården och Luleå, den slutade 2-1 men det satt riktigt hårt åt. Jag var där med två polare, Kenta och Jesper, vi satt lite till vänster om klacken, eller satt? Jag stod upp mest hela tiden. Jo, jag gör sånt, sjunger med klacken alltså och svettig blev jag också, men det är så jag vill att det ska vara. Jag lever mig in i matcherna, jag är inte blyg och struntar i vad folk skulle kunna tycka om en 42 åring som ”skriker/sjunger” fram sitt lag, helt nykter dessutom. Nej jag bryr mig inte om folk skulle tycka jag är för mycket, jag vill leva ut mina känslor och jag gör det.

Det var en skön stämning inne på hovet, sittplats sjöng med många gånger och då blir det drag i den gamla isladan, det kan jag lova. Det är skönt att läsa Marcus Ragnarssons uttalande i Aftonbladet, jag citerar: ” – Man får rysningar av publiken, säger Djurgårdens Marcus Ragnarsson.” Slut citat. Jo, jag håller med. När vi, tio minuter innan match, äntrade hovet var det redan bra drag på klacken, jag sa till Jesper att det gick rysningar i mig.

Till matchen, det märktes att det var premiär, en del djurgårdsspelare var nog riktigt nervösa. Jag klandrar dem inte för det var jag med. Det var ganska stelt spel och jag lade märke till att Falken, före detta center, kanske inte passar som back, han verkade ha problem med att ”stoppa” anfallarna. Jaja, vi vann trots allt och jag fick äntligen stämma upp i ”Åh en sådan härlig dag, Djurgår´n vann Djurgår´n vann……

Jag ska passa på att tacka publiken som var på hovet denna kväll, ni hade hörsammat mitt tidigare inlägg ;) och gjorde denna kväll till ren succé.

Länkar till: DN, SvD, SvD

Insjungningen har börjat.

Jag har i tidigare inlägg berättat att jag ska gå på DIF-luleå på torsdag. Jag får med mig två polare och min insjungning har börjat sen några dagar tillbaka. Insjungning frågar ni er? Jo, det är så här, jag kommer ofta på mig själv med att nynna klacksånger i vardagen. Detta kan ske när som helst och det ökar ju närmare match det barkar. Nu går jag omkring och "sjunger" mest hela tiden.

Jag är en sån där snubbe som inte kan gå på match utan att "skrika" av mig, att inte leva mig in i matcher existerar inte i min värld. I min ungdom blev jag t.o.m. portad från vissa kompisar när det var någon viktig match på TV. Haha det var de som hade barn hemma, jag har väl väckt några barn i min ungdom, inte med vilja utan just p.g.a. att jag lever mig in i matcherna. Hemma blev jag portad!! inför VM-matchen i fotboll mot Paraguay -06, jag hade varit för "arg" i matchen mot Trinidad-Tobago, vilket vilken svensk fan som helst förstås har full förståelse för. Jag blev ju inte gladare när jag hörde Lagerbäcks kommentarer efter matchen, minns ni? "Vi gjorde en bra match" typ! Nu kom jag från ämnet.

Ja, nu en liten tankeställare till alla som går på en match eller liknande. Tänk på att DU är en del av showen, ditt deltagande kan vara passivt eller aktivt. Den som är aktiv hjälper inte bara laget till stordåd, den hjälper till att göra showen till en succé. Så Djurgårdare kom till Hovet på torsdag och hjälp mig att fixa en sjuhelvetes show!