Jag vill varna känsliga läsare! Detta är det första inlägget med en fullt skriven svordom.
Anledningen till detta inlägg är följande historia:
http://stockholm.expressen.se/nyheter/1.1165605/full-bilforare-rammade-kvinnor-och-barn
Jag blir så otroligt arg på dessa rattfyllon, inte nog med att de får alldeles för lindriga straff! En del inom makteliten klarar ju sig genom idiotiska bortförklaringar: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2160521.ab
För er som inte orkar öppna länken ovan, snabb resumé: Per Gahrton frias från rattfylla, påstår sig druckit vin och öl efter olyckan.
Vad skickar det ut för signaler till de som kan tänkas köra på fyllan? Jo, ha alltid med dig alkohol i bilen. Om du skulle vara full och krocka/ "köra ihjäl någon" öppna pavan och drick. Att det är en politiker som klarar sig på dessa premisser gör det hela ännu känsligare. Fy FAN! Där kom den.
Jag kan erkänna att jag är en känslig grabb. Efter att jag blev pappa har mina känslor dubblats hundrafalt. Jag har väl alltid haft temperament (i kvadrat), men nu har andra känslor kommit till ytan.
Jag kan t.ex. inte läsa om de instängda barnen i Österrike, då börjar mina känslor löpa amok. Jag gjorde misstaget att börja prata om dem under en frukost med Kirsi. Jag hade läst något om att de psykologer som lyssnat på barnens berättelser, själva hade fått hjälp för att bearbeta det de fått höra. Kirsi började ge mig lite info om sånt hon läst, och då kände jag en vrede bubbla upp inom mig mot denna galning som låst in "sin" familj. Jag tappade aptiten och bad Kirsi att sluta prata om det psykfallet. Så vi började prata om annat, men inom mig ändrades känslorna mot ledsamhet/sorg, jag har så svårt att förstå den här ondskan som finns i världen.
Ok, nog om ondska. Jag har också blivit känslig åt det lyckliga hållet. Ett exempel är att jag inte kan se en förlossning, på film eller på riktigt, utan att tårarna kommer rinnande nerför kinden. HerreGud, ibland får jag tårar i ögonen bara av att titta på Vilda eller Disa, än idag. Tårarna är av lycka, det är tur jag har min familj....
5 kommentarer:
Det är skönt att höra att någon i denna värld reagerar och faktiskt vågar säga att man är känslig.
Denna ondska som oss dagligen serveras från gatan, vårt land, världen, universum känns ofta stor
och betungande.
Men håll ut Draköga, godheten finns
där ute.
Jo, den finns ju i våran omedelbara närhet familjen, vänner och allt gott som händer i världen. Det glömmer man ju bort ibland när man läser tdningar och ser på nyheterna. Där tar de ju för det mesta upp just grymhet och ondska. Till något annat, MIN FÖRSTA KOMMENTAR! Någon läser alltså det här. Jag blir så glad. Hahaha
Du är inte bara känslig, och en en fin vän... Du är också milt förståndshandikappad!
Haha... J-a-g s-k-r-i-v-e-r s-a-k-t-a s-å a-t-t d-u h-i-n-n-e-r m-e-d. J-a, d-u k-ä-n-n-e-r v-ä-l i-g-e-n e-n s-j-ä-l-s-f-r-ä-n-d-e... G-i-c-k d-e-t f-ö-r f-o-r-t F-r-e-d-r-i-k? Nu, till er andra läsare, ni hajar väl innebörden? Hahaha
Skicka en kommentar