måndag 18 augusti 2008

Betygshets! Men skönhets- och statushets då?

I rest my case...

I DN läser jag att, från skolstarten i år träder en ny lag i kraft som gör det obligatoriskt med skriftliga omdömen för alla grundskoleelever – omdömen som får utformas som betyg.

En mamma säger: "Det första man känner är en rädsla för att en del elever ska klassas ut tidigt.".

Vadå klassas ut för tidigt!? Tror hon på allvar att om man får taskigt omdöme i ettan, ja då är man körd resten av livet?

Sedan fortsätter hon: "Är det skriftliga omdömen som förklarar hur barnen fungerar, som kan hjälpa där de är lite svagare, då tror jag att det kan vara bra. Men blir det betygshets så är det inte bra.".
Vad jag förstår så ska skriftliga omdömen skrivas, dessa kan se ut som betyg, om det skulle vara så, kan man inte se hur ett barn fungerar om denne får en etta i svenska och en femma i matte?
Och betygshets? Jag är av den meningen att jag hellre tar betygshets varje dag, än den skönhets- och statushets som t.o.m. min fyra åriga dotter på fått känna på...På dagis! Jämfört med skönhets- och statushets så är betygshets något som kan vara av godo.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Ja, och jämfört med Afrikanska nationer så ska vi vara glada att vi alls får utbildning, så vi ska minsann inte klaga! Vilket naivt argument. Och man kan inte jämföra sociala påtryckningar från klasskamrater med institutionaliserad och ytterst godtycklig bedömning av små barns studieprestationer. Det är helt absurt att förvänta sig att barn ska ha klara ambitioner och insikt om vilken effekt deras insatser i skolan kommer att ha på deras framtida liv. Skolan ska inte vara en borgerlig karriärmaskin för att fostra disciplinerade arbetare som från dag ett ska tvingas jämföra sig med varandra på en linjär skala där den ene är bättre och den andre är sämre istället för att främja samarbete. En typiskt konservativ och noggrannt dokumenterat ineffektiv och misslyckad doktrin som aldrig gjort någon något gott.

Joakim Draköga sa...

Hej Tom.
Jag hade inte skrivit det naiva argument du tog upp? Är detta det du kallar argumentation, att hitta på ett argument så att du kan kalla mig naiv? Av ditt "argumenterande" förstår jag att du är "vänster".

Nu till resterande text.
Jag antar att du menar mina argument i stort. Du skriver:
"Och man kan inte jämföra sociala påtryckningar från klasskamrater med institutionaliserad och ytterst godtycklig bedömning av små barns studieprestationer.".
Varför kan man inte det? Har du bestämt det, eller? Det jag skriver om är SKRIFTLIGT OMDÖME! Är det svårt att få ett skriftligt omdöme som förälder? Nej, jag tycker inte det, och min dotter börjar skolan om några år. Tror du att jag ska gå och jämföra hennes SKRIFTLIGA OMDÖME med andra föräldrar? Icke! Jag ska kolla OMDÖMET, för att se var man kan satsa lite extra i hemmet.

Sedan ditt manifest om vad skolan inte ska vara. Den blir vad du, som förälder, gör den till. Jag hoppas att mina tjejer har (Ida och Hanna), kommer att ha (Disa och Vilda), kul i skolan.