De flesta som läser min blogg känner till min passion för Djurgårdens IF. Efter att genomlidit en fruktansvärd säsong med Djurgården Fotboll så hade jag inte några större förväntningar på Djurgården Hockey denna månad. De insatta vet vad månaden november innebär för Djurgården Hockey, jag kan sammanfatta det med ett ord för er som inte vet, MISÄR! Av någon outgrundlig anledning har DIF hockey inte kunnat leverera i månaden november de senaste åren. Jaja, till saken…
Jag har alltså utstått en höst med gliringar från alla håll, just p.g.a. att Djurgården inte kunnat prestera, varken i fotboll eller hockey, resultat av fördelaktigt slag för oss Djurgårdare. Fotbollen har gjort mig svårmodig och hockeyn – som inledde säsongen lysande – hade fem förluster i rad innan kvällens match. Jag kollade på text-tv s.377 innan jag gick och borstade tänderna på Vilda, DIF – Modo 1-0, Vilda tycker det är så kul när jag har en lektion i tandborstning för henne. När vi var klara får Vilda gå till syrrorna en stund, jag går ut med hennes stol till vardagsrummet, passar på att kolla s.377 DIF – Modo 3-0!? Var det sant? Jag kunde inte tro på det jag såg, jag följde matchen till slutet. Det blev 7-0! Detta sker mot tvåan i serien i månaden november, med andra ord finns det hopp om livet för oss Djurgårdare.
Jag vill nu tacka hela Djurgården hockeys lag för den gedigna insatsen mot Modo, och att ni fick mig att känna att det finns ett ljus även i denna hösts mörker. TACK!
2 kommentarer:
Underbart och välbehövligt!
Ja, nu går det ju jättebra...
Skicka en kommentar