OBS! Kirsis ögonfärg är inte manipulerad,
de är så vackra.
Foto: Joakim Draköga
Nu har Kirsis mamma och pappa åkt hem till Finland igen, de kom i söndags morse (Vildas födelsedag) och den kvällen var vi alla i hemmets trygga vrå. Kirsi och jag hade två dagar då vi fick återuppleva en viss ”frihet” då vi bara tillbringade några timmar hemma på dagarna. Att Kirsi blev sjuk dagen innan föräldrarnas ankomst var förstås lite smolk i bägaren, men vi (hon) gjorde det bästa av situationen. Det första vi gjorde var att gå till "Mellqvist kaffebar, Birkastan" för att inmundiga kaffe(Joakim) och färskpressad jos(Kirsi), där frågade Anders – en av baristorna – om vi skulle till Djurgården och hångla, tror ni jag tjatat om vår ”frihet”? Jag skrattade och sa att det iofs var en bra idé men inget vi planerat. ”MotorcykelFredrik”, som har sitt kontor på Mellqvist;) sa att vi såg nykära ut!
Vi gick genom hela stan första dagen, så underbart att gå med sin älskade och rent ut sagt snacka skit, det bästa av allt var att inte bli avbruten varannan mening. Vi fikade på "Mellqvist kaffebar, Södermalm" (premiär) och åt turkiska hamburgare på Hisar Fastfood i hötorgshallen, en av Kirsis och mina favoriter. Efter lunchen gick vi i sakta mak hemåt för att tillbringa några timmar med familjen. Vi kollade av med mummo att allt gått bra, de hade gått tre timmar med Vilda i vagnen och Disa gåendes. Mummo var imponerad över att Disa orkat gå utan att gnälla en enda gång, jag förklarade att hon fått det med modersmjölken eftersom både Kirsi och jag gillar att gå. Vi åt mummos berömda potatismos och köttfärssås till middag för att sedan bege oss ut på ”äventyr” igen.
Vårt ”äventyr” bestod av att gå på bio, vi skulle gå på ”Patrik 1 ½” men den var slutsåld, så då blev det ”Step Brothers” istället. Den var ok, men inte mer, som tur var hade jag ett eminent sällskap! Efter bion gick vi till ”Bishop arms” vid Norrtull, jag valde dryck till Kirsi och mig, det blev en Gambrinus till Kirsi och en Cola till mig. Vi hade en mysig dag som kommer leva kvar länge i mitt minne. Jag återkommer om ”dag 2” lite senare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar