Hipp hipp hurra!

Bara ett minne blott?

Igår fick jag min födelsedagspresent av Kirsi! Min födelsedag är ju den 30/10, men det är ju bra att hon redan avklarat presentutdelningen. Vad jag fick? Det var liten påse fylld med små Niveaprodukter, den var inte inslagen, men det ska ju ändå bara öppnas. Jag såg en liten roll-on for men, resten av innehållet meddelade Kirsi mig samtidigt som hon plockade in det i mitt toalettskåp. Det var visst någon ”anti-aging-lotion” och något annat som jag inte minns just nu, men det var sådant som jag förstås alltid önskat mig. Hon vet så väl vad som går hem hos mig, min söta älskling. När frågan om vad jag önskar mig i födelsedagspresent tidigare kommit på dagordningen, så brukar jag svara: ”Ingenting, jag har ju allt jag kan önska mig Älskling.” Nu fick jag en reklampåse från Nivea, den var gratis, så det är ju för väl att hon börjat ta mig på allvar. Nejnejnej, jag är inte bitter…

Näe, jag är inte bitter, nejnej absolut inte! Jag är glad att bli ihågkommen, vilket jag inte blev på min födelsedag -04. Jag hade iofs glömt bort det själv, men det är ju inte mitt ansvar att påminna någon om min födelsedag. Eller? Det var när jag skulle hämta Kirsis lillasyster Mari från tuben som jag kom på att det var min bemärkelsedag. Jag stannade till på Mellqvist kaffebar för att avnjuta en dubbel macchiato, när Erik (ägaren) sa att han bjöd på kaffet, hejdade jag mig och kom på att det var min födelsedag. Jag tittade förvånat på Erik och sa: ”Vadå, vet DU att jag fyller år idag?”. Erik svarade: ”Gör du!? Ja men då passar det ju bra att jag bjuder.” Jag hämtade Mari. När vi kom hem påminde jag familjen om att jag fyllde år denna dag. Vi hade planerat in Disas dopdag på den dagen och det hade hela familjen fokuserat på, även jag, men jag är inte bitter. Nejnejnej absolut inte bitter… ;)