Minnet av min första skidresa förknippas mycket med "Wonderwall" av Oasis. Liam kan hata den hur mycket han vill, men jag älskar den och minnena som dyker upp när jag hör låten. Jag var i Sälen med jobbarkompisar från Ortopeden när "Wonderwall" var som störst, vilket innebar att den spelades överallt, HELA TIDEN! Den spelades så mycket så jag hade den i huvudet när jag tog mig ned för pisterna. Vilken känsla! Att glida ned på fint puder och ha en "today is gonna be the day...."-slinga i pallet. Därför blir jag alltid lycklig när jag hör den låten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar