tisdag 30 september 2008

Vilda härmar mig men ändå inte.

Vilda i mummo och vaari(mormors och morfars) sommarstuga.
Foto: Vaari, Raimo Suni


Jag har märkt att Vilda härmar mig när jag säger något, inte så att hon kan säga orden utan att hon använder samma ”sång” som jag just använt. Vad menar jag med sång då? Jo, när man pratar så har man en viss rytm och naturlig ”sång” i sitt prat, det är de hon härmar. När jag bytte blöja på henne tidigare idag, så sa jag: ”o så ska vi ta på nya blöjan.”. Varpå hon genast svarade något liknande: ”o å ka i a å ia jan.”. Jag stannade upp och undrade om hon verkligen sagt det jag sagt, innan jag kom på vad som egentligen ägt rum, att hon faktiskt hade ”sjungit” det jag just ”sjungit”.

1 kommentar:

Anonym sa...

Hahaha.. härliga unge :D
Snart härmar hon ALLT du säger, fast med ord, så passa tungan nu ;P
KRAAAAM *kusin*